Långfilm, 1944

Hets

Bergmans filmdebut var som manusförfattare till denna klassiker om upprorisk gymnasist i regi av Alf Sjöberg.

"Det blir en väldigt liten film så den kan nog bli hemskt billig"
Ingmar Bergman, maj 1996

Om filmen

Ingmar Bergman engagerades av SF som "regiassistent och manuskriptförfattare" den 16 januari 1943, till att börja med för ett år framåt. Under en längre sjukhus- och konvalescentperiod vintern 1942–43 hade han skrivit manuskriptet till Hets och SF köpte det i juli 1943 inom ramen för kontraktet med Bergman. Samtidigt gav bolaget honom i uppdrag att på vissa punkter ytterligare utarbeta det.

 

Hets, arkivmaterial, c00100002a1

Handskrivet manusutkast till Hets. "Den jättelika skolgården utanför läroverket. Den är öde och tom."

Foto: Jens Gustafsson © Stiftelsen Ingmar Bergman


Inspelningen, vid vilken Ingmar Bergman deltog som kombinerad regiassistent och scriptboy, ägde rum i två perioder. Den första omfattade filmens interiörer och sträckte sig mellan 21 februari och 31 mars 1944. Den senare perioden, under vilken exteriörscenerna spelades in, omfattade ca 10 dagar under senare hälften av maj 1944. Det var under dessa exteriörscener som Ingmar Bergman gjorde sin egentliga filmregidebut. Bergman i Bilder

 

När filmen var nästan färdiginspelad gjorde jag min debut som filmregissör. Hets slutade egentligen med att alla tar studentexamen utom Alf Kjellin som går ut bakvägen i regnet. Caligula står och vinkar i fönstret. Alla menade att detta slut var för mörkt. Jag fick skriva till en scen i den döda flickans våning där skolans rektor talar Kjellin till rätta med Caligula som rädd förlorare ylande i trappan nedanför. Själva slutscenen visar Kjellin i morgonljuset. Han går mot den vaknande staden. Dessa sista exteriörer fick jag order att filma, eftersom Sjöberg hade andra uppdrag. De var mina första professionella bilder. Jag var galen av upphetsning. Den lilla filmtruppen hotade att gå hem. Jag skrek och förbannade så att folk vaknade och tittade ut genom sina fönster. Klockan var fyra på morgonen. 

 

Hets, bakombild, Ingmar Bergman, Stig Järrel, Alf Sjöberg, mf l

Senare i karriären skulle Bergman åter komma att arbeta med både Alf Sjöberg och Stig Järrel (Caligula). Sjöberg regisserade 12 år senare Sista paret ut efter Bergmans manus. Järrel i sin tur spelade Satan i Djävulens öga och hade även en liten roll i Lustgården.

Foto: Louis Huch © AB Svensk Filmindustri


Efterspel

Hets gav upphov till en intensiv pressdebatt. Aftonbladet publicerade ett inlägg av rektor Henning L Håkanson vid Palmgrenska samskolan, där Ingmar Bergman varit elev (det uttalande som åsyftas i följande citat gjorde Bergman för Aftonbladet dagen efter premiären på Hets, 3 oktober 1944):

Hr Bergmans uttalande, att hela hans skoltid var ett helvete, förvånar mig. Jag minns tydligt, att både han, hans bror och hans far var mycket nöjda med skolan. Efter sin studentexamen har också Ingmar Bergman uppenbarat sig i skolan vid vår julfest, glad och nyter och av allt att döma utan någon känsla av agg vare sig mot skolan eller mot dess lärare. Saken ligger nog till på ett annat sätt. Den gode Ingmar var ett problembarn, lat men ganska begåvad, och att en sådan typ ej lätt inordnar sig i en dagligt ordnad studiegång, är naturligt. En sådan skola kan ej vara anpassad för drömmande bohémer utan för normalt funtade arbetsmänniskor.

 

Hets, promotion, reklamråd

Tips till biograferna från SF:s reklamråd rörande marknadsföringen.

© AB Svensk Filmindustri

 

En knapp vecka senare svarade Bergman:

Först var det alltså 'det 12-åriga helvetet' (ruggigt uttryck förresten. Inte använt av mig utan av den som intervjuade mig. Jag vill minnas att jag sade 'helsike', och det är skillnad det). Ja! Jag var en mycket lat gosse och mycket rädd därför att jag var lat, därför att jag sysslade med teater i stället för med skolan och därför att jag avskydde att passa tider, stiga upp om morgnarna, läsa läxor, sitta stilla, bära kartor, ha raster, skriva skrivningar, tugga förhör, kort sagt och utan krusiduller: jag avskydde skolan som princip, som system och inrättning. Jag har sålunda absolut inte velat komma åt min egen skola utan alla skolor. Min skola var som jag tydligt påpekade i den olycksaliga intervjun efter vad jag förstår varken bättre eller sämre än andra inrättningar för samma ändamål.

Min vördade rektor skriver också (nog så skarpt): 'En skola kan ej vara avpassad för drömmande bohemer utan för normalt funtade arbetsmänniskor'. Vart skall de stackars bohemerna ta vägen 'Skall elevmaterialet uppdelas: Du är bohem, du är arbetsmänniska, du är bohem o.s.v. Slipper bohemerna'.

Det finns lärare man aldrig glömmer. Gubbar man gillade och gubbar man avskydde. Min vördade rektor hörde och hör fortfarande (i mitt fall) till den förra kategorin. Jag har också en känsla av att min älskade rektor inte har sett filmen än. Vi borde kanske gå och se den tillsammans!
 

Källor

  • Henning L. Håkansson, “Det tolvaåriga helvetet. Ett tillrättaläggande", Aftonbladet, 5 oktober 1944.
  • Ingmar Bergman, Bilder.
  • Ingmar Bergman, “Slipper bohemer gå i skolan?”, Aftonbladet, 9 oktober 1944.
  • Ingmar Bergmans Arkiv.
  • Svensk filmdatabas.

Medarbetare

  • Alf Sjöberg, Regi
  • Ingmar Bergman, Manus, regiassistent och radioröst
  • Martin Bodin, Foto
  • Oscar Rosander, Klippning
  • Mimmi Törnqvist, Kläder
  • Arne Åkermark, Arkitekt
  • Hilding Rosenberg, Musik
  • William Lind, Musikarrangör
  • Charles Redland, Musikarrangör
  • Erik Tuxen, Orkesterledare
  • Sven Persson, Mixning
  • Gaston Cornelius, Ljudtekniker
  • Victor Sjöström, Produktionsledare
  • Harald Molander, Produktionsledare
  • Gösta Ström, Inspicient
  • Allan Ekelund, Produktionsassistent
  • Jarl Nylander, B-foto
  • Lennart Svensson, B-ljud
  • Louis Huch, Stillbildsfoto
  • Alf Kjellin, Jan
  • Stig Järrel, Caligula, lektor i latin
  • Mai Zetterling, Bertha Olsson, expedit i cigarraffär
  • Hilda Borgström, Caligulas mor
  • Märta Arbin, fru Widgren
  • Olav Riégo, byrådirektör Torsten Widgren, Jan
  • Anders Nyström, Bror Widgren, Jan
  • Greta Stave, Lina, Widgrens husa
  • Anna Olin, tant Elisabeth
  • Hugo Björne, doktor Nilsson
  • Gösta Cederlund, Pippi, klassföreståndaren
  • Olof Winnerstrand, rektorn
  • Gunnar Almqvist, lärare
  • Gustaf Svensson, elev i IV L
  • Bengt Carenborg, elev i IV L
  • Sven Birger Strömsten, elev i IV L
  • Allan Linder, elev i IV L
  • Lars Lindberg, elev i IV L
  • Olle Gillström, elev i IV L
  • Sten Gester, elev i IV L
  • Claes Falkenberg, elev i IV L
  • Curt Edgard, elev i IV L
  • Gunnar Hedberg, elev i IV L
  • Bengt van der Burg, elev i IV L
  • Carl-Olof Alm, elev i IV L
  • Lennart Nyberg, Bokstedt, elev i IV L
  • Palle Granditsky, Krefler, elev i IV L
  • Rolf Bergström, Östergren, elev i IV L
  • Arne Ragneborn, Göterstam, elev i IV L
  • Bengt Persson, Bergström, elev i IV L
  • Carl-Einar "Charlie" Gregmar, Karlsson, elev i IV L
  • Tom Österholm, Ström, elev i IV L
  • Birger Malmsten, Kreutz, elev i IV L
  • Bengt Dalunde, ynglingen som glömt sin psalmbok
  • Selma Sandberg, församlingssystern
  • Edvard Danielsson, prästen
  • Albert Ståhl, SångPelle, lärare
  • Lillie Wästfeldt, polissystern
  • John Zacharias, assistentläkaren i bårhuset
  • Torsten Hillberg, läkaren i bårhuset
  • Bertil Sohlberg, knatten som kommer för sent till morgonbönen
  • Richard Lund, lärare
  • Rune Landsberg, lärare vid morgonbönen
  • Nils Hultgren, lärare vid morgonbönen
  • Gunnar Björnstrand, lärare
  • Nils Dahlgren, poliskommissarien
  • Jan Molander, Pettersson, elev i IV L
  • Stig Olin, Sandman, elev i IV L
  • Gustaf Hedström, lärare
  • Bengt Grive