Vilket ord fattas?

Där, mellan dämning och dämpa? Ja, just det! Tänkte vi skulle ägna lite av arkivbloggen åt Bergmans språkliga egensinnigheter, som denna hans konsekventa tyska stavning av ett ord som stavats annorlunda på svenska sedan åtminstone tidigt 1800-tal av alla andra än Bergman och av dem som inte vet bättre.

"I natt är luftens demon vred", hette det exempelvis 1878, i Viktor Rydbergs översättning av Goethes Faust. Karlfeldt konstaterade ett par decennier senare (men innan Bergman var född) att "Där dväljs en underbar demon / i trädens dunkla rum." Till och med husguden Strindberg stavade ju rätt när han beskrev "ensamhetskänslans demoner" i Inferno. Så, varför skrev Bergman alltid "dämon"? Eller med Stagnelius ord: "Hvilken demon ingaf dig att skrifva på det sättet?" Tja, vem vet.

Återkommer.

(Alla exemplen från underbara SAOB – mer beroendeframkallande än Facebook.)