Kulturminister Alice Bah Kuhnkes tal vid invigningen av Bergmanfestivalen

Kära teaterbesökare,

i maj hade vi bjudit in flera utländska gäster till Stockholm för ett möte. En kollega från södra Europa besökte Stockholm för första gången. Han blev förtjust men förvånad. Det var mycket ljusare och vackrare än vad han förväntat sig och människorna, ja de verkade ju glada! Kollegan sa att han hade tänkt sig något som mer liknade ett verk av Ingmar Bergman.

Vi som bor i det här landet vet att inte alla månader är som maj, och de breddgrader som vi befinner oss på innebär att våra liv i perioder är insvepta i ett visst dunkel.

Gång på gång fascineras jag av att Ingmar Bergman fortfarande präglar den bild som människor runt om i världen har av Sverige. Och det gör mig glad och tacksam. Jag är glad över att Sverige kan uppfattas som ett land där människors relationer, sorg och glädje tas på allvar och att vi har personer som kan ge dessa känslor, erfarenheter och allvaret en så enastående konstnärlig gestaltning.

Bergmans allvar, men också andra sidor av hans konstnärskap återspeglas i det enligt mig inspirerande och mångfacitterande program som den här festivalen erbjuder. Bergmans pjäser i internationella uppsättningar och utifrån nya perspektiv. Hans återkommande teman kommer belysas från nya och delvis oväntade håll. Vi kan få ta del av samtal om misslyckande och förlust.

Bergmanfestivalen är en mötesplats för unga regissörer och skådespelare, ett tillfälle för samtal och utbyte och hör och häpna – som ansvarig minister även för mode är jag givetvis extra intresserad av detta - hur har Ingmar Bergman inspirerat våra modeskapare? Det visas på Hallwylska palatset.

Det är inte självklart att verk av en man, född för snart hundra år sen, fortfarande skulle vara relevanta för människor idag. Men den genialitet, allmänmänsklighet och brutala uppriktighet som präglar Ingmar Bergmans arbete gör hans verk odödliga och de kommer med all sannolikhet att finna sin relevans år efter år i land efter land. Det är inte minst den festival som inleds här i Stockholm idag ett bevis för.

Att just platsen och platserna var viktiga för Ingmar Bergman det vet vi. Att det finns dom i vår omvärld som tror, att bedragna och sorgesamma människor skulle dra runt på Stockholms gator är ingen tillfällighet; de miljöer som finns i Bergmans verk har tagit Sverige runt världen.

Jag hade själv möjlighet att besöka Bergmancenter och Bergmangårdarna på Gotland i maj och det var en ynnest att få vara på dessa berättelsetyngda, betydelsefulla platser. Ljuset, färgerna och atmosfären talade, ordlöst, om människans gemensamma levnadsvillkor och om vår förmåga och oförmåga att hantera livet.

Den plats vi är på idag, Kungliga Dramatiska teatern, är också en sådan plats. Ingmar Bergman tillbringade flera år här och han älskade teatern. Också här finns orden och berättelsen i tystnaden.

Jag önskar denna festival lika mycket kraft och mod som Bergmans konstnärskap. Det är en stor ära för mig att få förklara Bergmanfestivalen vid Kungliga Dramatiska teatern 2016 för öppnad.

Tack!