Tivolit
Regissören Bergman får visst beröm, men författaren anses ha gjort en "svag" pjäs.
"Det är en banal svensk vardags- och vintersaga med tonfall av 40-talsfilm, så som också Bergman snart skulle göra den."Henrik Sjögren i Lek och raseri
Om uppsättningen
Tivolit blev Bergmans sista uppsättning för Studentteatern och han var redan på väg uppåt i karriären då han med U39 ett halvår tidigare debuterat på Dramatikerstudion.
I Lek och raseri skriver Henrik Sjögren om uppsättningen:
"Det är en banal svensk vardags- och vintersaga med tonfall av 40-talsfilm, så som också Bergman snart skulle göra den. Den skildrar tillvaron för några människor från det Tivolit stänger på hösten – Bergman hade nogsamt iakttagit livet kring Gröna Lund."
Många kritiker ansåg att pjäsen luktade av 20-talets experimentteater och därför kändes föråldrad. PGP på Aftonbladet tyckte ändå, något dubbeltydigt, att "Ingmar Bergman är och förblir en mycket begåvad och fantasirik regissör och det finns ju andra författare att välja på."
Tivolit blev Bergmans första samarbete med Åke Fridell.
Källor
- Ingmar Bergmans Arkiv.
- Henrik Sjögren, Lek och raseri: Ingmar Bergmans teater 1938-2002, (Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2002).
Medarbetare
- Åke Fridell, Karlsson
- Sif Ruud, Birgit Lundgren
- Sten Moberg, Författaren
- Birger Malmsten, Jan Andersson
- Anna Tretow, Lisa
- Rune Stylander, Lindquist
- Marianne Nielsen, Ebba
- Erland Josephson, Boronowsky
- Estrid Hesse, Maria
- Palle Granditsky, Sonen
- Karl-Axel Forssberg, Alfred
- Curt Edgard, Folke
- Rune Bernström, Tokfan
- Gun Adler, Fru Svensson
- Claes Esphagen, Fredrik
- Bernhard Rogin, Sampo
- Hans Ullberg, Nattvakten
- Ingmar Bergman, Författare
- Gunnar Lindblad, Scenografi