Min älskade
Kjell Grede regisserar och Ingmar Bergman producerar för Cinematograph.
"Inte bara det att pappa Bergmans viskningar och rop ligger och skräpar som ekon i dess tomma rum. Filmen har en massa uppenbara och egna regiproblem också."Sven E Olsson, Arbetet
Om filmen
Regissören Kjell Grede hade flera kritiker- och publikframgångar bakom sig, till exempel en av svensk barnfilms verkliga klassiker, Hugo och Josefin. Han hade dessutom varit gift med Bibi Andersson och var nära vän med Ingmar Bergman. Bergman hade tidigare genom sitt bolag Cinematograph även producerat Gredes tv-serie En dåres försvarstal.
Min älskade, efter Gredes egna manuskript, blev emellertid ett verkligt kritikerfiasko. Förmodligen bidrog Ingmar Bergmans medverkan som producent till den osannolikt hårda kritiken; filmen jämfördes oavlåtligt med Bergmans verk och befanns väga betydligt lättare.
Sven E Olssons recension i Arbetet innehåller en passage som är representativ för i stort sett hela mottagandet:
Och visst kan vi delta i ett mångfaldigt leve för kärleken som förlösare av alla världsliga och andliga problem, men vad skall vi göra med denna oväntat enfaldiga och oförlösta film?
Det är inte bara det att den är inåtvänd så att den blivit privat. Inte bara det att pappa Bergmans viskningar och rop ligger och skräpar som ekon i dess tomma rum. Filmen har en massa uppenbara och egna regiproblem också.
Källor
- Ingmar Bergmans Arkiv.
- Svensk filmdatabas.
Texten avslöjar filmens slut
John lämnar sin fästmö Disa sovande i sängen. Han packar en väska. Han står på perrongen till en pendeltågsstation och blir vittne till ett överfall på en okänd man. Två andra män drar i väg med sitt offer. Ingen ingriper.
På perrongen möter John sedan en kvinna, Sonja Lind. Hon har tappat en kasse med varor som nu ligger spridda vid hennes fötter. Plånboken har fallit ned på spåret. Han hämtar upp den och hjälper sedan till med varorna. Han har sett henne förr och vet var hon bor, säger han innan de skiljs.
John får massage mot sin huvudvärk. I väntrummet hos massösen träffar han Bernard som har svårt att röra armarna och denna dag även fingrarna. John hjälper honom att bläddra i en tidning. Du skulle ju snart bli frisk! säger John. De sa att det sitter i huvudet, svarar Bernard.
John knackar dörr. Han är bokförsäljare. En kund tackar nej till ''Nämn aldrig döden''.
Han ringer på hos Sonja Lind som öppnar och släpper in honom. Hon bor i ett stökigt radhus. Ett trasigt Fönster är lagat med tejp. En liten flicka kommer för att titta på den besökande. Sedan går hon igen. John vill inte visa vad det är för böcker han säljer. Sonja gissar på poesi. Du tror för gott om mig, säger John.
Hemma konstaterar Disa att John har sålt 12 böcker à 7 kronor. Efter avdrag för inköpspriset (1 krona per bok) blir det 72 kronor på en dag. Vi har ju bilen, säger John. Bernard ska hjälpa mig att sälja den.
Två bilhandlare tittar på bilen. De hittar fullt med fel och bjuder 3_000 kronor. John accepterar. Disa och Bernard håller sig i bakgrunden.
John bjuder Bernard på krog. Denne lånar ut 2_000 kronor för att John ska kunna skaffa andra böcker att sälja och kommenterar sedan Disas person: Hon öns!kar livet ur John. Det syns på henne.
En kvinna, Vera, visar sig på krogen. Hon väntar på Bernard som behandlar henne kort. Han säger till John: Henne har jag till allt, om du förstår vad jag menar.
John har blivit allt mer berusad. Han talar om att skaffa ett annat jobb.
Hemma möts John av Disas signaler om uppbrott efter deras tre år tillsammans. Hon är inte längre havande såsom han går och tror. Hon fick missfall för tre veckor sedan. Skulle du tycka om mig, ifall jag var duktigare? undrar John. Du är den du är, svarar Disa.
John flyttar in hos Bernard tills vidare.
En kväll söker John upp Sonja. Hon är milt avvisande och berättar att hon inte har gått ut de senaste dagarna. Hon har känt sig nervös.
John går ett stycke från huset. Han ser någon komma ut och sätta sig i en bil. Sonja måste skjuta på för att den ska komma i väg. John visar sig för Sonja. Hon vill inte se honom i kväll och ber honom gå.
Hemma hos Bernard efterlyser denne sina utlånade 2_000 kronor. De har gått åt till räkningar, säger John. Han borde inte gå hem till den där kvinnan längre, anmärker Bernard.
John har skaffat arbete på en fabrik. Du behöver inte jaga pengar, säger Bernard. Det kan du få av mig. Lämna skitjobben till dem som vill vara slavar.
John kallas till sjukhus. Disa är död. Hon har kört ihjäl sig med bil. Man kanske kan säga att hon valde att dö, förklarar en sjuksköterska och räcker över ett brev. Så skriver inte hon, säger John.
John vandrar runt i sin och Disas tidigare lägenhet som nu är tom på möbler. Sonja kommer till honom. Han har kallat på henne. Men nu verkar han enbart frånvarande. Med många frågor får hon veta att han har varit ensam i ett par dagar. Han har inte ätit, bara druckit vatten. När hon till sist går, är han fortfarande sluten i sig själv.
Bernard gör vad han kan för att binda John till sig. Disa älskade inte John, säger han. Hon hade förmodligen en annan karl. Någon förlagskredit för att skaffa nya böcker att sälja kan John inte räkna med. Han har hört sig för. Hans fordran går först. John behöver hans hjälp. Men Sonja måste John undvika. Hon är en fälla.
Den av Bernard ständigt hunsade Vera råder John att flytta ifrån våningen.
John kommer hem till Sonja. Han har beställt dit en glasmästare för att reparera hennes trasiga fönster.
En kväll berättar John för Bernard att han tänker flytta. Du behöver mig, säger Bernard. John talar om att han har tagit reda på en del om den fabrik Bernard äger och driver. I själva verket missköter Bernard företaget. Bernard säger att han kan bli frisk i sina sjuka armar när som helst, men John kommer aldrig att klara sig.
Meningsutbytet kulminerar i slagsmål. Bernard visar oanade krafter, men John är uthålligast. Han slår besinningslöst.
John har kommit till Sonja. Hon undrar vad han söker hos henne. Han omfamnar henne. Hon talar om sin rädsla och ensamhet och om de två män som besöker henne. Hon ligger bara med den ene. Hon visar sin dagbok som han inte får läsa. Den handlar så mycket om erotik. Hon läser i stället för honom -- och glömmer bort att censurera texten. Senare får han läsa själv. Hon bjuder på vin. De kramas och skrattar.
Bernard kommer hem till Sonja och hittar John som han säger sig ha varit orolig för. Han varnar Sonja. John klarar sig inte själv. Det ska nog gå bra, säger hon. Ni har inte en chans, säger Bernard.
Sonja och John är tillsammans i en säng. De strålar av förälskelse och säger sig att livet är ett under. De ler och omfamnar varandra.
Medarbetare
- Bjørn Skagestad, John
- Lena Nyman, Sonja Lind
- Keve Hjelm, Bernard
- Agneta Ekmanner, Disa
- Kristina Camnert, Vera
- Sif Ruud, Magda, massös
- Björn Gustafson, glasmästare
- Grynet Molvig, Linda
- Helena Brodin, sjuksköterska
- Stig Ossian Ericson, bilhandlare
- Axel Düberg, bilhandlare
- Charlie Elvegård, byggnadsarbetare
- Barbro Skarp, hotellvärdinna
- Jenny Qviström, barn
- Jan Nielsen, yngling som grips på en perrong
- Gunnar Schyman, indrivningsman
- Marianne Willtorp, Attributör
- Lars Karlsson, B-foto
- Ted Lindahl, Elektriker
- Tony Forsberg, Foto
- Lena Hansson-Varhegyi, Inspelningsledare
- Lars Hagström, Klippning
- Inger Pehrsson, Kläder
- Lotta Larsson, Kläder
- Tommy Persson, Ljudtekniker
- Bo Persson, Ljudtekniker
- Nils Melander, Ljussättare
- Kjell Grede, Manus
- Owe Svensson, Mixning
- Richard Wagner, Musik
- Des Parton, Musik
- Eino Rautavaara, Musik
- Robert Schumann, Musik
- Daniel Bergman, Passare
- Ulf Pramfors, Passare
- Katinka Faragó, Produktionsledare
- Peder Langenskiöld, Regiassistent
- Kaj Larsen, Rekvisita
- Anna Asp, Scenograf
- Kerstin Eriksdotter, Scripta
- Cecilia Drott, Smink
- Arne Carlsson, Stillbildsfoto
- Lars-Owe Carlberg, Övrig medarbetare
- Jan Eriksson, Övrig medarbetare
- Bo Andersson, Övrig medarbetare
- Ragnar Waaranperä, Övrig medarbetare
- Dan Lindhe, Övrig medarbetare
- Rolf Persson, Övrig medarbetare
- Leif Borgström, Övrig medarbetare
- Per Mørk, Övrig medarbetare
- Birgitta Westin, Övrig medarbetare
- Johan Thorén, Övrig medarbetare
- Ingmar Bergman, Producent