[Dimman]
Novell om, enligt Bergman själv, ”en svart moder som mördar sin sons fästmö i en instängd Östermalmsvåning med plyschmöbler och draperier”.
Om texten
– Nu ska vi ha lite kaffe, säger modern.
– Jag har redan gjort i ordning på brickan.
– Har du. Vad du är söt. Kom får jag kyssa dig.
– Du har målat dig på läpparna.
– Du tycker inte om när jag gör det.
– Det vet du att jag inte gör.
– Tycker du att jag är för gammal för det.
– Jag tycker du är vackrare när du inte gör det.
– Gräla inte nu . . . Krama dig får jag väl ändå. Kära.
– Nej låt bli mig.
F:014
71 bl. ; 18 x 23 cm
Handskrivet manus. Odaterat. Titelsida saknas.
F:015
40 bl.; 29 x 22 cm
Maskinskrivet manus. Genomslagskopia i mapp. Gimo den 4.7.1943. Titelsida saknas.