Syster Alma (Bibi Andersson): "Tänk, jag trodde alltid att stora konstnärer upplevde andra människor med en stor medkänsla. Att de var skapade ur ett stort medlidande, och ett behov av att hjälpa. Det var dumt." I förgrunden Elisabet (Liv Ullmann).
Bibi Andersson (syster Alma) var redan en etablerad del av bergmanensemblen. Liv Ullmann (Elisabet Vogler) var ett helt nytt tillskott. Bergman och Ullmanns samarbete skulle resultera i tolv filmer, en teateruppsättning och en dotter.
Bergman och Nykvists förkärlek för närbilder nådde nya höjder i Persona och filmen ger en god illustration av begreppet 'nykvistare' som sammanfattas i 'två ansikten och en tekopp'.
"Lika som bär" står det vid sidan av bilden på Bibi Andersson (syster Alma) och Liv Ullmann (Elisabet Vogler) som pryder insidan av regimanuset till Persona.
"Jag har inte åstadkommit ett filmmanuskript i vanlig bemärkelse. Vad jag har skrivit tycks mig närmast likna en melodistämma som jag tror att jag med mina medarbetares hjälp kan instrumentsätta under inspelningens gång." Handskrivet manus till Persona med arbetstiteln Kinematografi. Daterat Ornö 17 juni 1965.
Syster Alma (Bibi Andersson), Herr Vogler (Gunnar Björnstrand) och Elisabet Vogler (Liv Ullmann). En viktig inspirationskälla för Persona var i synnerhet August Strindbergs enaktspjäs Den starkare med två rollfigurer där en talar och en tiger.
I manuset till Persona skriver Bergman följande om prologen: "Jag föreställer mig den genomskinliga filmremsan rusande genom projektorn. Rentvättad från tecken och fotografiska bilder ger den ett flimrande återljus från duken."
Syster Alma (Bibi Andersson): "Är det verkligen viktigt att man inte ljuger? Att man talar sanning och att man har äkta tonfall? Kan man leva över huvud taget utan att prata hit och dit, ljuga och svänga sig och komma med undanflykter? Är det inte bättre att man ger sig själv lov att vara slö och slapp, lögnaktig? Man kanske till och med blir lite bättre om man låter sig själva vara som man är?"