Om Donner

Född den 5 februari 1933 i Helsingfors, Finland i en svensktalande överklassfamilj. Under 50-talet var den unge Jörn Donner filmkritiker och kolumnist på Dagens Nyheter. Redan vid den här tiden var han etablerad kulturpersonlighet i Finland och Sverige. Under 1960- och 70-talet ägnade sig Donner mycket åt sitt filmskapande och regisserade filmer som Att älska (1964), Kvinnobilder (1970, och Män kan inte våldtas (1978). Han gjorde även intervjudokumentären Samtal med Ingmar Bergman (1976).

Donner efterträdde 1978 Harry Schein som vd för Svenska filminstitutet, en post som han behöll fram till 1982. Donners största gärning under denna tid – åtminstone med facit i hand – var att ge Bergman fria konstnärliga tyglar och inte minst de ekonomiska förutsättningarna för att regissera Fanny och Alexander. Donner insåg tidigt manusets potential och ansåg sig tvungen att satsa allt på ett, trots att Filminstitutets styrelse och stora delar av filmsverige var starkt emot ett så kostsamt projekt. Vid premiären insåg man dock snabbt att satsningen skulle löna sig rejält och vindarna vände. Som filmens producent fick Jörn Donner ta emot en av filmens fyra Oscar, för bästa utländska film, i Los Angeles 1984. Hittills är han den ende finländare som vunnit en Oscar.

Under 1960-talet hade Jörn Donner ett längre förhållande med Harriet Andersson, ett förhållande som Andersson i en självbiografisk intervjubok beskrivit som ett av sina få lyckliga förhållanden. Donner var gift med Jeanette Bonnier 1974-1988 och är sedan 1995 gift med Bitte Westerlund.

Efter Ingmar Bergmans död skrev Jörn Donner den kritikerhyllade minnesboken Bergman: PM. Donner har runt 45 böcker bakom sig, däribland Djävulens ansikte – Ingmar Bergmans filmer.