Paul (Gunnar Björnstrand), Charlottes agent. Den lilla birollen blev Björnstrands näst sista roll i en Bergman film. Den sista skulle bli som aktören och regissören Filip Landhal i Fanny och Alexander fyra år senare.
Det bittra mötet mellan Isak Borg (Victor Sjöström) och sonen Evald (Gunnar Björnstrand) är ännu en i raden av Bergmans många konfrontationer mellan en yngre och en äldre version av ett och samma jag, som här går i dialog med varandra.
När Doris (Harriet Andersson) kommer en timma för sent till fotograferingen vid Götaplatsen får hon sparken. Som tröst bjuder hennes välgörare Söderby (Gunnar Björnstrand) henne först på konditori och sedan på Liseberg.
Marianne (Kerstin Hedeby-Pawlo): "Så långt tillbaka i tiden jag kan minnas har det bråkats om pengar i det här huset. Det är din speciella perversitet. Du är så ohyggligt snål, så det måste vara sjukligt. Men jag hatar dig inte. Du äcklar mig, jag tycker att du är löjlig och frånstötande."
I Bilder skriver Bergman om omvärldens syn på teaterfolk: "I vårt yrke upplever vi ofta att vi är attraktiva så länge vi är maskerade. Folk tror att de älskar oss när de ser oss i skenet av våra prestationer och representationer. Men uppträder vi utan mask och ännu värre, ber om pengar, förvandlas vi till mindre än ingenting. [...]"
Gunnar Björnstrands (Thomas Ericssons) vacklande hälsa under inspelningen orsakade långtgående kontroverser. I samband med TV-premiären av Saraband 2003 skrev dottern Gabrielle Björnstrand en debattartikel i Expressen under rubriken "Gabrielle Björnstrand om sin far: Bergman psykade sin favoritskådespelare".
Den legendariska hissscenen mellan makarna Fredrik Lobelius (Gunnar Björnstrand) och Karin (Eva Dahlbeck). I Bilder skrev Bergman följande om scenen: "För första gången hörde jag en publik skratta åt något jag gjort."
Tomas Ericsson (Gunnar Björnstrand): "Om det är så att gud inte finns, vad gör det för skillnad? Livet blir begripligt. Vilken lättnad. Döden blir ett utslocknande, en upplösning av kropp och själ."