Vergérus (Gunnar Björnstrand): "Men det sker inga underverk. Det är alltid apparaterna och käften som får utföra arbetet. Prästerskapet gör samma sorgliga erfarenhet: Guden tiger och mänskorna pratar."
Bergman instruerar Åke Fridell (Tubal) under inspelningen av Ansiktet. Genom medverkan i ett tiotal filmer och ett trettiotal teaterpjäserav av Ingmar Bergman blev Åke Fridell en av regissörens viktiga birollsaktörer.
När Vogler (Max von Sydow) demonstrerar magnetisk hypnos på polismästarens (Toivo Pawlo) hustru (Ulla Sjöblom) börjar hon genast vräka ur sig otidigheter om sin man.
I Bilder skriver Bergman om omvärldens syn på teaterfolk: "I vårt yrke upplever vi ofta att vi är attraktiva så länge vi är maskerade. Folk tror att de älskar oss när de ser oss i skenet av våra prestationer och representationer. Men uppträder vi utan mask och ännu värre, ber om pengar, förvandlas vi till mindre än ingenting. [...]"
Bergman själv betraktade androgynen Aman/Manda (Ingrid Thulin) som Ansiktets nav: "Det är kring henne och hennes gåtfulla person som allt rör sig. Hon representerar tron på det Heliga hos mänskan. Vogler (Max von Sydow) har däremot givit upp. Han gör schajasteater och det vet hon. [...]"
Toivo Pawlo (polismästare Frans Starbeck) var flitigt återkommande i Bergmans uppsättningar för Malmö stadsteater och Radioteatern under främst 50-talet.
I juli 1846 färdas fem personer med häst och täckt vagn genom en mörk skog. I vagnen sitter magnetisören Vogler (Max von Sydow), hans hustru Manda (Ingrid Thulin), hans gamla mormor (Naima Wifstrand) och hans medhjälpare Tubal (Åke Fridell).
I Bilder skriver Bergman om Ansiktet: "Publiken vi spelade för, men inte umgicks med, representeras i Ansiktet av konsul Egermans (Erland Josephson) familj. Konsuln är en vänligt fåraktig entusiast som vill hålla avstånd och sätta regler och som av naturliga skäl blir förskräckt när han upptäcker att hustrun har blivit involverad med patrasket."