Dagen slutar tidigt

Olof Lagercrantz i Svenska Dagbladet fick sällskap av både A. Gunnar Bergman i Afton-Tidningen och Sten af Geijerstam i Dagens Nyheter i sin skepsis mot slutscenes plötsliga vändning från realism till "tom vidskepelse": "Man stirrar förfärad på denna gymnasiala dödstolkning. Författaren, som nyss hade dörren öppen mot livet, vände plötsligt ryggen till och spelade – teater."

Kjell Hjern i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning vände sig mot Bergmans predikande ton: "[...] när han axlar prästkappan förlorar – åtminstone i 'Dagen slutar tidigt' - konstnären och människogestaltaren på det, ja, han försvinner alldeles och betraktaren av hans skådespel känner sig som när någon dunkar ett falskt kort i bordet, medan man nöjt sig med dem, som gavs."

Herbert Grevenius var betydligt mer positivt inställd till Bergman som dramatiker: "Annars borde det närmast spritta en smula i oss av glädje över att plötsligt framträder en ung dramatiker, besatt av sina ämnen men tydligen inte tyngd av några som helst formella svårigheter. Även hans nya pjäs är skriven med stor säkerhet och elegans, teater för hela slanten, och den har dessutom den fördelen att det inte möter den ringaste svårighet att förstå vad författaren vill säga."

Dagen slutar tidigt kallades en moralitet i tre akter. Handlingen är förlagd till midsommarafton då den gamla Fru Åström låter fem personer veta att deras dagar är räknade. Till dem hör affärskvinnan Jenny, den dödsångestridne, homosexuelle skönhetsexperten Finger-Pella och skådespelaren Peter, som underhåller de andra med en dockteaterföreställning av Spelet om Envar. Fru Åström dystra förebådande visar sig ha en logiska förklaring; hon är en hallucinerande alkoholist pån rymmen från institutionen. I slutscenen besannas dock hennes ord, de fem dväljs i dödsriket tillsammans med Fru Åström själv.