Om Olin

Född Lena Maria Jonna Olin den 22 mars 1955 i Stockholm som dotter till skådespelaren och regissören Stig Olin och skådespelerskan Britta Olin (tidigare Holmberg). 1974 deltog hon i Fröken Sverige-tävlingen och blev tvåa i finalen men vann samma år tävlingen Miss Skandinavien. Efter gymnasiet jobbade hon som vårdbiträde och lärarvikarie innan hon på Ingmar Bergmans inrådan sökte till Scenskolan som hon, efter två misslyckade försök, kom in på 1976.

Efter examen 1979 blev hon som enda i sin årskull fast engagerad vid Dramaten. Då hade hon redan gjort sin första stora filmroll i Hasse å Tages Picassos äventyr och fick 1980 ytterligare en stor roll i Theodor Kallifatides Kärleken.

På Dramaten blev hon snabbt en av Ingmar Bergmans favoriter och fick tunga roller i hans uppsättningar av Kung Lear och Ett drömspel och skulle dessutom ha haft titelrollen i Fröken Julie men var då gravid. När uppsättningen gästspelade i New York 1991 fick hon dock chansen att spela rollen mot Peter Stormare som Jean.

Efter att ha haft en liten roll i Fanny och Alexander skrev Bergman en av huvudrollerna i tv-filmen Efter repetitionen för henne. 1980-talet innebar även början på en internationell filmkarriär. Den fick en framgångsrik början med Varats olidliga lätthet, en insats som gjorde att hon hälsades som "en ny Garbo" och liknande omdömen i amerikanska kritikerkretsar. Rollen i Fiender – en berättelse om kärlek inbringade 1989 New Yorks filmkritikers pris för bästa biroll och följande år dessutom en Oscarsnominering.

1990-talet blev mindre framgångsrikt och inleddes med flopparna Havanna mot Robert Redford och Mr Jones mot Richard Gere. När karriären hotade att gå i stå sas det upprepade gånger att hon hade varit en stor stjärna om hon verkat på 1930- eller 40-talet.

Men om Olin utstrålar det svenska och svenskheten i betydelsen avskildhet, ensamhet och integritet så är bilden även präglad av den moderna masskulturen och då finns en annan sida som är mindre gudomlig än den image av frihet och ömtålig sorgsenhet som Paulene Kael talat om. Det är när hon tack vare sin mörka, fysiska utstrålning placeras i roller som svarar mot en mer våldsam och medialt attraktiv exotismstereotyp som fallet var med en av hennes mer fascinerande roller i Romeo Is Bleeding, där hon var en våldsam hämnande ängel av rysk extraktion. För svenskt vidkommande har detta utnyttjats i till det yttre mindre våldsamma och mer internaliserade konfliktsammanhang som hos Lars Norén, som hon utpekat vara en favorit (t.ex. Nattvarden). Rollen i Romeo is Bleeding ledde förövrigt till Olins största succé på 2000-talet med en biroll i den populära tv-serien Alias.

Hon var tidigare sambo med skådespelaren Örjan Ramberg med vilken hon har sonen August. 1994 gifte hon sig med regissören Lasse Hallström och de har dottern Tora tillsammans. Hon har medverkat i flera av makens filmer, bland annat i Chocolat, för vilken hon BAFTA-nominerades.