Om Wifstrand

Född Siri Naima Matilda Wifstrand i Stockholm den 4 september 1890. Växte upp med en ensamstående mor på Fleminggatan i Stockholm och scendebuterade redan som 15-åring i Värmlänningarna på Upsala Teater 1905. Följande år fick hon vara med som korist vid Oscars-teaterns invigning med Frihetsbröderna. 1908 kom hon till Ranfts resande operettsällskap och turnerade sedan med detta under några år. 1910 antogs hon till studier i sång och musik i London.

Efter London-studierna kom hon tillbaka till Sverige och engagerades mellan 1914–1918 vid Oscarsteatern där hon snabbt blev teaterns stora primadonna med roller i de stora operetterna som till exempel Czardasfurstinnan. Fram till 1920-talet var Naima Wifstrand Skandinaviens operettdrottning med framträdanden i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Men hon fick så småningom nog av operettlivet och 1924 övertygade Knut Ström henne att spela dramatisk teater på Lorensbergsteatern. Det blev under kommande år många talroller eftersom sångrösten svek henne då och då.

Under 1930-talet satsade Wifstrand mer och mer på talroller vid teatern för att pröva sin dramatiska talang som skådespelare. Till en början fick hon kämpa sig fram med armbågar men så småningom så fick hon ett stort erkännande för sin begåvning. Under sin landsflykt i Sverige skrev Bertolt Brecht med tanke på henne huvudrollen i Mutter Courage och de båda återfanns överraskande nog också i salongen när Ingmar Bergman 21 år gammal satte upp Lycko-Pers resa i Gamla stan.

I Köpenhamn började hon 1930 framträda i Pierrotkostymering sjungande egna texter, så kallade Pierrot-visor. Hon gjorde under denna tid även en kortfilm med titeln Pierrot ler, Pierrot graeder. 1932 bosatte Wifstrand sig i London, där hon redan fyra år tidigare uppträtt på Cafe de Paris. Hon gav även egna visaftnar och blev den säkerligen första svenska artist som medverkade i tv genom att gestalta några av sina operettkvinnor.

Under 1940-, 50- och 60-talet betraktades Wifstrand som en av de främsta kvinnliga skådespelarna i den äldre generationen och fick på 1950-talet fast engagemang på Malmö stadsteater. Det var också på ålderns höst som hon kom att göra sina främsta teaterroller, bland annat som farmodern i Hjalmar Bergmans Farmor och vår herre, samt i Ingmar Bergmans regi Jordemodern i Kronbruden och Mumien i Spöksonaten. Även på film kom de betydande rollerna först i slutet av 1940-talet, som till exempel rollen som Sigrid Malm i Livet i Finnskogarna och som Hulda i Kvinnan gör mig galen. Idag är hennes mest välkända filmroller dock de små – men viktiga – rollerna för Bergman såsom Fru Armfeld i Sommarnattens leende, Isak Borgs mor i Smultronstället och mormor Vogler i Ansiktet. Sin sista roll gjorde hon också i en Bergmanfilm – i Vargtimmen 1968.  Samma år, den 23 oktober, avled Naima Wifstrand i Stockholm.