Om Ingemarsson

Född den 10 maj 1949 i Väse, Värmland. Som i så många fall bidrog slumpen till att Sylvia Ingemarsson hamnade i filmbranschen. 16 år gammal flyttade hon från Värmland till Stockholm för att arbeta som barnflicka. Paret som anställde henne jobbade båda inom filmindustrin, vilket naturligt gav kontakter med branschfolk.

Ingmarsson inledde sin kreativa bana på Europa Film 1968, där hon var klippassistent på så vitt skilda produktioner som Susan Sontags Duett för kannibaler, Sidney Lumets The Seagull samt Roy Anderssons En kärlekshistoria.

Mellan åren 1970–71 gick Ingmarsson redigerarutbildningen vid Sveriges Television, där hon också anställdes efter avslutade studier. Inledningsvis bestod merparten av arbetet av dokumentärer men efter hand blev hon fast knuten till TV2-teatern. På SVT stannade Ingemarsson i sex år, varpå hon tog tjänstledigt efter att fått erbjudande om att klippa Bo Widerbergs Mannen på taket. Filmen blev en stor framgång och lade grunden för Ingmarssons framtida karriär.

Året efter, 1977, behövde Bergmans produktionsledare Katinka Faragó en klippare till Höstsonaten, då regissörens ordinarie klippare Siv Lundgren blivit sjuk. Ingmarsson kallades in och så inleddes hennes långa och trogna samarbete med Bergman, som kom att vara in i det sista, till och med Saraband.

Totalt blev det 14 produktioner (inräknat Trolösa), med Fanny och Alexander som det mest omfattande och omtalade verket. Under 90-talet tog tv-produktionen överhanden, med bestående insatser i bland annat Backanterna, Bildmakarna och Larmar och gör sig till. Genom åren har Ingemarsson även jobbat med regissörer som Erland Josephson, Gunnel Lindblom, Stig Björkman och Lasse Åberg.

Sedan år 2000 är Ingmarsson verksam som högskoleadjunkt i medieproduktion vid Högskolan Dalarna. Hon är dessutom professor i klippning vid Den Norske Filmskolen i Lillehammer.

Sedan 80-talet bor hon tillsammans med sin man Erik i Rönnäs by utanför Leksand. Sylvia Ingemarsson heter i dag Sylvia Ingemarsdotter.