Om Feuer

Donya Feuer föddes i Philadelphia, USA, den 31 oktober 1934. Redan som åttaåring började hon och hennes tvillingsyster dansa för Nadia Chilkovsky på Childrens Dance Theatre. Hon studerade vidare på anrika Juilliard School of Music för Antony Tudor, Margaret Craske och Martha Graham och tillhörde mellan 1952–56 Grahams ensemble. Tillsammans med Paul Sanasardo grundade Feuer sedan Studio for Dance, men lämnade 1963 USA och kom till Sverige som pedagog och koreograf vid Balettakademien.

Redan samma sommar skapade hon baletter för Parkteatern med debutanterna Niklas och Mats Ek (söner till Anders Ek) till musik av Ulf Björlin. 1965 regidebuterade hon på Stockholms stadsteater. Året efter knöts hon till Dramaten efter att ha medverkat i Frank Sundströms föreställning av Marat/Sade. På dramaten gjorde hon sedan koreografi till elva av Alf Sjöbergs uppsättningar. 1973 regisserade hon premiären av Lars Noréns Fursteslickaren, en uppsättning som betraktas som ett av 70-talets stora kritikerfiaskon. Föreställningen har dock försvarats av bland andra Ingmar Bergman som ansåg att den var långt före sin tid.

Bergmans uppsättning av Show 1971 blev Feuers första samarbete med regissören. Hon koreograferade för uppsättningen bland annat en omdiskuterad cancan ackompanjerad av Internationalen. Det var dock i huvudsak efter Bergmans återkomst från Tyskland på 80-talet som deras samarbete tog fart. Från Kung Lear 1984 till Maria Stuart 2000 var Feuer en av Bergmans ständiga medarbetare.

Feuer satte även som självständig regissör upp en lång rad verk bland annat på Dramaten, Operan och vid Musikdramatiska skolan där hon var lärare 1978–83. 1977 satte hon upp Peter Schats opera Houdini i Amsterdam med cirkusartister bland sångarna. Hon introducerade dans bland föremål på Historiska museet och var den första som med en grupp bedrev uppsökande verksamhet i svenska skolor.

Under hela sin karriär delade Feuer sin tid mellan regiarbete och koreografi och förenade gärna de båda. Donya Feuer skapade ett tiotal TV-program i Sverige och Norge, bland dem två om den legendariske dansaren Nijinsky. Hon experimenterade tidigt med bildmediet i ett slags postmodern sampling av dans, teater, verklighet och dröm. Under många år arbetade hon med den dokumentära långfilmen Dansaren i vilken bland andra Erland Josephson medverkade. Filmen hade urpremiär på filmfestivalen i Berlin 1994, och tilldelades i september samma år första priset i dokumentärklassen vid filmfestivalen Nordiskt Panorama i Reykjavik.

2006 arrangerade Dansmuséet en filmfestival med fjorton av hennes filmer från 60-talet och framåt. Bland annat visades den dansfilm hon gjorde tillsammans med Ingmar Bergman, De fördömda kvinnornas dans.

Donya Feuer avled den 6 november 2011.